Hur började det?
Jag har jobbat som yrkesdansare i ca 18 år innan mina ländryggsmärtor började. Mina leder är överrörliga sedan födseln.

• Jag hoppade ner i spagat under varje föreställning i den sista dansproduktionen jag arbetade med. Under den produktionen började jag besväras av problem med höger "hamstring" (under skinkan). Den kändes för tajt och gick inte att sträcka ut hur mycket jag än försökte. Jag var tvungen att äta smärtstillande medel och anti-inflammatorisk medicin under hela produktionen för att klara av att jobba. Jag var också tvungen att alltid sitta på vänster sida i turnébussen och då luta mig åt vänster vägg samtidigt som jag sträckte ut höger ben/skinka, annars började det "dra snett". På semestern kom den stora smällen.

• Under fyra veckor i Malaysia dök jag med tuber. Bältet med blyvikter och lätt svank under alla dyk gjorde att korsryggen kändes trött. När jag kom upp ur vattnet efter ett dyk kunde jag inte gå, trots att jag inte känt någon smärta under själva dyket. Jag blev inlagd på Huddinge sjukhus i en vecka. På två olika sorters röntgen fann man inget fel. Dock gjordes ingen magnetröntgen. Efter en vecka kunde jag gå igen och åkte hem. Då trodde jag att jag skulle bli helt bra eftersom röntgen inte visat något. Idag inser jag att om en kunnig kiropraktor hade manipulerat höftbenet och satt på stabiliserande bälte vid den här tidpunkten, hade jag haft större möjlighet till tillfrisknande.

• Ett år senare hände det igen. Jag gick på en grusväg sakta, barfota. Det smällde som ett skott i ryggen och jag kunde inte ta ett steg till. Jag låg i sängen en månad med benen på en boxpåse. Huden vid korsryggen var så öm att man knappt kunde stryka över den. Magnetröntgen gjordes men inget syntes. Ingen jag hade kontakt med då visste hur de skulle kunna hjälpa mig.

• År 2002 sökte jag hjälp hos en sjukgymnast för att försöka utöka mina studier till heltid. Jag hade då svårt att sitta längre perioder, men kunde cykla och simma helt utan problem. Den sjukgymnastik jag började träna då försämrade mig så pass kraftigt att jag blev sängliggande. Periodvis kunde jag knappt gå, endast med myrsteg.